lördag 28 februari 2009

Jaha!

"ÅH "julen varar än till fasta".jag har en del problem med det där. Dels vad är fasta, dels vad är försvar av kristna syskon här ivärlden runt om?

I indonesien får inte kristna använda sig vare sig av det arabiska eller de inhemska orden för Vår Herre, för det anses vara hädelse!!

Personligen, jag som simpel kristen har inte för avsikt att följa detta påbud!

Dessutom har jag oturen att tillhöra statens salighetsverk.



Staten o politiken behåller sitt grepp över min kyrka, de vill både ha kvar kakan och äta den!

Personligen är jag tämligen trött på det här!

I morgon är det första söndagen i Fastan före PÅSK!

Alltså finns det enligt min mening, viss anledning att tänka efter litet grand, så där i ena kanten kanske???

Vad innebär vår fasta inom Kristi kyrka?

Är vi lika Isaks halvbror och frossar nätterna igenom?

Är vi allmänt bekväma och bara äter det vi anser tillåtet med än eller annan patriark eller påves tillåtelse?

Eller gör ni som jag använder er enbart av klart rent vatten umder hela fasteperioden?

Såvitt jag kan se utifrån den Heliga Skrift, så är det helt enkelt som så att fasta handlar om total avståelse från allt annat än vatten under fyrtio dagar, med möjligt undantag av en o annan insekt som slunkit in.

Behovet av kärlek är universiellt. Alla längtar efter att få bekräftelse på att de behövs, på att de är uppskattade och älskade. Vi blir styrkta av andras kärleksbetygelser, och om vi inte får några vacklar vi ibland.

Psykisk och emotionell mognad ger insikt om att vi är älskade av Gud. Medvetandet om,Hans kärlek, Hans närvarande, kärlek håller oss uppe när inga andra tecken på Hans eller människors kärlek når oss.

Det finns dock inte någon större anledning att tvivla på "Chifen" som mina söner plägade säga.

Nå killarna är ungefär trettio år äldre än då det begav sig.

Men nu är det Fastetid!

Jag har lite grand svårt för det där med fastan. Enligt Abrahams son Isak och de som följde honom och så småningom adoptivbarnen "gojim"!Så för profeterna och Jesus så var det inte fråga om att dra in litet på maten utan det var egentligen fasta så tillvida att man drack enbart vatten och åt ingenting utom möjligen en och annan insekt som kom i vägen. (ursäkta upprepningarna men jag hittade ingen väg runt dem)

Jag har funderat mycket på det här och varken vi kristna eller min mors folk eller muslimerna håller liksom helt på det där med FASTA hur bokstavstroende de än anser sig vara.

Nu instundar första Söndagen i Fastan enligt svenska kyrkans tideräkning, så härifrån kommer enbart ytterligare en och annan from föreläsning!

Shalom Shaverit!


Gud för uppbrott o förvandling lär oss glömma bort vårt jag....

fredag 20 februari 2009

Ekumenik samt religionsdialoger

Efter att ha läst Stefan Swärds gästinlägg, http://katolskakyrkan.blogspot.com/2009/02/stefan-sward-gastbloggar-om-ekumenik.html,hos Charlotte Therese om ekumenik har jag återigen börjat fundera på det här med dialog och mer därtill mellan de tre Abrahamitiska religionerna

För det första bör vi utveckla ekumeniken innan vi på allvar ger oss på en ännu större fråga.

Vad gäller ekumeniken så är min ståndpunkt att den världsvida kristenheten är Kristi Kropp här på jorden och att i den finns många lemmar. Handen är inte särskilt lik foten, Hjärnan inte lik hjärtat osv.

Vi har alla en funktion att fylla såväl som individer som samfund, allt efter temperament och behov söker sig människor till olika riktningar inom kristenheten. Detta kan gälla de frimodiga som går ut i världen eller de skygga och osäkra som håller sig inom församlingens trygga ramar. De som föredrar lugna gudstjänster och de som har ett behov av mer livliga och extatiska.

Frågor som barn-eller vuxendop, är ingen avgörande skillnad numera. Synen på Nattvarden lika så vare sig man tror på transmutationen eller ej är det en innerlig gemenskap med Herren.

Vad gäller De båda katolska kyrkorna så är det ju fortfarande i grunden filioque, som skiljer dem åt Även om en hel del traditioner har utvecklats hos bägge, dock mest hos den romerska.

Om vi nu går över till religionsdialog, så undrar jag om en splittrad kyrka är mogen att föra en sådan. Dessutom en kyrka som mest ber om ursäkt medan motparten inte gör det.

En kyrka som den svenska fd statens salighetsverk, som tom nu skall bygga tillsammans med muslimerna.

Muslimerna ber inte om ursäkt för något. Saudiernas kung som stått värd för dialoger tillåter inte att kyrkor eller synagogor byggs i hans rike.

Var finns dialogen?

Med judendomen är det lättare, vi har mer gemensamt, men samtidigt finns fortfarande från vår sidan en stark antisemitism kvar som måste rensas ut med roten. Det var inte judarna som avrättade Jesus, det var romarna. Dessutom var det fråga om politik inte religion. Det finns mycket vi kan lära av varandra.

Jag återkommer till dessa frågor som jag är djupt engagerad i.

torsdag 19 februari 2009

Tankar om livet

Liksom de gamla guldgrävarna får man gräva upp stora mängder sand varur man med oändligt tålamod så småningom vaskar fram några få pyttesmå guldkorn. - Dorothy Bryant

Ibland känner jag mig som begravd i sand, jag sitter fast, kommer ingenstans, kan inte röra mig. I den situationen får varken jag eller andra glömma att vi inte är ensamma. Hjälpen finns - om vi ber om den. Ber vi Herren om hjälp, så kommer vår inre styrka att hjälpa oss att tro att det finns ett litet guldkorn någonstans i all denna sand och att till och med sanden har en uppgift.

Ingen och ingenting är alltigenom gott. Vi får inte glömma att om vi väntar oss enbart guld, får vi en skev bild av livet, som blir till hinder för oss själva. Vi skall vara trogna mot oss själva och Gud.

Genom att förtsätta att vara enkla och naturliga förmår vi uppskatta guldkornen när vi hittar dem. Jag tänker hitta ett guldkorn i sanden i dag.

Om jag inte hittar det, så hittar jag två stora guldklimpar i morgon, när jag umgås mina barnbarn, när deras föräldrar är upptagna.

onsdag 18 februari 2009

Aborter och dubbelmoral

En kvinna gjorde abort därför att hon inte ville ha fler döttrar och sjukhuspersonalen och media blev upprörda.

Jag förstår inte skälet till gammelmedias o sjukhuspersonalens upprördhet. Vi har ju fri abort i det här landet. Kvinnan skall ju ha rätt att bestämma över SIN kropp, även om det går ut över ett annat mänskligt liv. Så varför moralisera om selektiv abort?

Skall man moralisera, så är det över mördandet av ofödda barn överhuvudtaget, allt annat är dubbelmoral!.

torsdag 12 februari 2009

Ny logotype ska skilja .kr från KD

Kristdemokraterna inom Svenska kyrkan har skaffat en ny logotype - för
att ännu tydligare markera att man är fristående från partiet. - När
vi får renodlade personval i kyrkan behövs vår nomineringsgrupp inte
längre, säger Kurt Hedman, ordförande i "Kristdemokrater i Svenska
kyrkan".

Hur fristående är ni?

Skulle ni kunna ha en helt annan åsikt än partiet i till exempel
äktenskapsfrågan?- Ja, det skulle vi. Det är en sådan viktig fråga
utifrån ett trossamfunds utgångspunkt. Men i det fallet är vi eniga
med partiet, fast vi har inte detaljgranskat förslaget till
civiläktenskap.- Att vi kan driva våra egna frågor är ett fullt
medvetet val från partiet, de vet att vi kan komma att hamna på olika
ståndpunkter.- Vi bygger på kristdemokratisk grund men vi har
medlemmar i dag som tillhör ett annat politiskt parti. Grundsynen är
att trossamfund och de som jobbar där ska vara skilda från
statsmakten. När vi får renodlade personval behövs vår
nomineringsgrupp inte längre.

Ni säger att partiets varumärke "kan skadas av att vara länkat till
ett visst trossamfund". Hur då?

- Om vi skulle driva en linje som inte hänger samman med partiets.
Just nu pågår en intensiv debatt inom Kristdemokraterna, där somliga
anser att partiet övergett sina kristna grundvärderingar.

Distanserar ni er från KD för att det blivit för sekulärt?

- Nej, något sådant ligger inte i botten. Vi har inte diskuterat den
frågan i förbundet, men personligen tycker jag inte det. Deras politik
är bra i de flesta fall, även om man inte kan omfatta allt. Vi var
till exempel kritiska till hanteringen av nomineringen av EU-listan.
Det berodde på att det påverkade en medlem hos oss som skulle ha varit
väldigt bra ur kristen, kyrklig synpunkt.(Red anm: Lennart Sacrédeus
sitter med i kyrkostyrelsen som representant för gruppen).

Ni är fristående från partiet, men heter fortfarande kristdemokrater.
Är det någon större skillnad för väljarna?

- Jag tror det eftersom vi tidigare haft partilogotypen. Nu har vi en
logotyp med ett helt annat tilltal.- Men vi är ett helt fristående
förbund. Vi frågar aldrig partiet om våra ställningstaganden. Vår
målsättning är att avskaffa de nuvarande nomineringsgrupperna som
utgår från politiska partier. Det är mycket symbolik i nya "loggan".
Men de flesta ser den väl bara som en färgklick?- Det viktiga är att
det kan väcka tankar, att kan vara ett samtalsunderlag. De som finns i
kyrkan eller har med trosfrågor att göra kanske ser till exempel det
här med trädstrukturen som Livets träd.

Dagen.se

Det embryo till sann skillsmässa mellan Stat o Kyrka som jag så länge
har kämpat för, det här har varit mitt skötebarn inom partiet på den
tiden jag var aktiv o nu börjar det röra på sig.

UNDERBART!

Gud välsigne dem!

måndag 9 februari 2009

Domkyrkans nya orgel

I går var jag på Uppsala domkyrkas nya orgels invigningskonsert. En underbar upplevelse!

Vilken orgel! Skall bli spännande att lyssna på den under en Gudstjänst.

Jag citerar Domkyrkans nyhetsbrev, de beskriver orgeln:

Besök oss gärna på http://www.livet.nu

Unik orgel invigs på söndag

Söndag 8 februari kl 18.00 invigs Uppsala domkyrkas nya orgel av ärkebiskop Anders Wejryd. Instrumentet är byggt av italienska Fratelli Ruffatti och har många stämmor som inte finns i någon annan orgel i Sverige. Det elektroniska styrsystemet är dessutom unikt i landet. Invigningskonserten framförs av biträdande domkyrkoorganisten Andrew Canning, som utlovar många prov på den bredd, som det nya instrumentet är kapabelt till.


Uppsala domkyrka är Nordens största katedral och grundlades på 1260-talet. För det nya instrumentet har en särskild läktare byggts, eller snarare återskapats, i kyrkans norra korsarm. Detta eftersom kyrkans stora Åkermanorgel från 1871 på västra orgelläktaren kommer att finnas kvar och användas även fortsättningsvis.

Den nya Ruffattiorgeln tillför dock dimensioner, som hittills har saknats, inte minst i relation till kör- och församlingssång. Bröderna Ruffatti har tidigare bland annat byggt ett stort antal orglar i USA, däribland en av de största i världen i Crystal Cathedral i Los Angeles. Dessa kännetecknas av versatility – mångsidighet – och så är fallet också med Uppsala domkyrkas nya instrument, med dess 69 stämmor, fördelade över drygt 4 000 pipor.
– Slutresultatet är en ljudbild, som är ny för Sverige och målet är att orgeln ska kunna tjäna alla delar av liturgin lika bra och samtidigt kunna användas till bredast tänkbara spektrum av orgelstycken, säger orgelbyggaren Francesco Ruffatti.

Det nya instrumentet märks inte bara ljudmässigt, utan naturligtvis också synbart. Orgelns design är utfomad av Tallius Myhrman Arkitekter AB, och färgsättningen är gjord av konstnären Kjell Anderson i samarbete med arkitekten. Det är den utseendemässigt största förändringen i kyrkan sedan den senaste större renoveringen på 1970-talet.
– Det är en en ovanlig stor och komplex arkitekturuppgift att i ett nationalmonument som Uppsala domkyrka infoga ett stort tillägg som den nya orgeln innebär, säger arkitekten Helena Tallius Myhrman.

Till det speciella med orgeln hör också bland annat soloverkets Trumpet en Chamade, med så högt lufttryck att den förmodligen är den starkaste i Skandinavien. Piporna i Labialklarinetten kommer från domkyrkans orgel på den tidigare gosskörsläktaren, som monterades ner 1976. Ännu mer speciell är dock elektroniken, som konstruerats av Dwight Jones i Atlanta i USA. Spelbordet och dess fyra manualer är flyttbart, vilket gör att organisten exempelvis kan placeras intill en orkester eller kör, och är dessutom höj- och sänkbart. Kombinationer av olika stämmor kan programmeras in och det finns också in- och uppspelningsmöjligheter.
– Den funktionen kommer att ingå i invigningskonserten, men mer om detta tänker jag inte avslöja! säger biträdande domkyrkoorganisten Andrew Canning hemlighetsfullt.

Programmet består av gammal romantisk, modern och samtida musik. Den holländske kompositören Ad Wammes kommer själv till konserten för att bland annat höra två av sina stycken framföras. Efter invigningen följer en kyrkomusikalisk vecka i domkyrkan, med dagliga orgel- och/eller körkonserter.

Text: jl

Det passade bra att den invigdes nu eftersom vi just nu står värd för katedralkonferensen.
Det är en ekumenisk konferens som äger rum vartannat år, senast i Magdeburg 2007. Omkring 150 personer deltar från ett 50-tal olika katedraler i tolv länder.

Majoritet är svenskar och norrmän, men för första gången finns även representanter från Färöarna med.

Litet torr post men upplevelserna är sannerligen inte torra.

Före besöket i Domkyrkan firade vi min sonsons fyraårsdag, vilket var en ännu viktigare o känslosammare sak.

Gud för uppbrott och förvandling lät oss glömma bort vårt jag,
driv oss ut att bygga broar till en okänd morgondag...
Svensk psalm

lördag 7 februari 2009

Förnuftet verkar göra sitt intåg...

Nio av svenska kyrkans biskopar vill att kyrkan avsäger sig den juridiska vigselrätten, likaså börjar andra kristna samfund röra sig i samma riktning.

Utomordentligt glädjande. Staten skall inte kunna diktera vilka som får ingå äktenskap i kyrkor,synagogor,moskéer, eller andra tempel.

För oss troende inom olika samfund, vare sig det är kristna. eller andra samfund. är det säkerligen vigseln i vår församling, enligt vår tro, inför vår Gud som ändå är den viktiga, även om vi blir registrerade hos skattemyndigheten först.

Nu får vi förhoppningsvis behålla en Biblisk syn på äktenskapet inom svenska kyrkan.

Dessutom kanske vi, genom denna fråga, lär oss att, vi numera faktiskt kan säga nej till statliga påbud, som inte stämmer överens med Guds Ord, Traditionerna och vad Den Helige Ande säger oss.

Giv kejsaren vad kejsaren tillhör och Gud vad Gud tillhör.....

söndag 1 februari 2009

Silenced Christian soldiers....

Det är uppenbarligen inte enbart svenska kyrkan som har problem med vad som är viktigt inom den Kristna Tron.

Visserligen har vi haft en ärkebiskop som har sagt att man inte behöver tro på Uppståndelsen för att vara kristen, men så långt som till att ta bort Trosbekännelsen från gudstjänsterna gick han inte.

http://www.dailymail.co.uk/news/article-1132786/Silenced-Christian-soldiers-Sandhurst-chaplain-bans-Creed-services-wont-offend-minority-religions.html

Det är som sagt fullt frivilligt att deltaga i gudstjänster och andakter. Bör de inte kräva att övriga religioner också tar bort sina trosbekännelser så ingen känner sig kränkt?

Jag trodde detta var ett skämt först men det är det uppenbarligen inte.

Är man en församling och en del av Kristenheten om man avstår från Trosbekännelsen?