Jag vet inte vad jag skall göra. Hur man än vänder sig har man ändan där bak.
Under ungefär femton år tog jag hand om min allt mer senila farmor, det började ungefär fem år tidigare när farfar dog. Farmor tillhörde den generation torparflickor, som kom till staden och där blev pigor eller barnflickor och sefdan gifte sig och skötte egna barn och eget hem, och extraknäckte som hjälp hos tidigare arbetsgivare och deras bekanta som servitris och tvätterska. Det där med bokföring visste hon ingenting om, hon var osäker på hur man fyllde i en inbetalningsavi.
Det finns så mycket historia där, som borde berättas och det funderar jag på att göra, både om farmor och farfars mor som jag också kände och som sa när hon fick min, då fyra månader gamle, äldste son i famnen: "morfarsfarmor till dig lille pilt, jag tror jag börjar bli gammal". Hon var bara 87 år, farmor blev nästan 98 år. Men frågan är om farmors sista tio år var en gåva eller en förbannelse.
Farmor frågade ofta sig själv och mig: "Vad har jag gjort för ont för att behöva stanna kvar här.Vad svara man?
Farmor somnade in i det sovrum som varit hennes i sextio år och bars ut i kista vilandes på sin egen kudde med sitt egenhändigt vävda örngott.
Nu hoppades jag få några år för mig själv, men så blev det inte.
Mamma hade visat litet konstigt beteende ibland, men vi tänkte inte så mycket på det. Men det visade sig ganska exakt ett år efter att farmor fick gå hem att mamma hade alzheimer i rätt långt framskridet stadium. Pappa är inte helt klar i knoppen han heller.
Det svåraste för mig är faktiskt att inse att mamma och pappa är till åren komna, mamma har ju bara nyss fyllt åttio och pappa inte ens det
Man får uppenbarligen en snett tidsperspektiv när man ser sin 76-årige far gråta vid sin mors dödsbädd.
Egentligen har det här bara varit ett sätt för mig att skriva av mig och försöka rensa ut en del oklara tankar om jag lyckats är en helt annan fråga
Kurdistan
6 timmar sedan
Hej Anneli!
SvaraRaderaMed tanke på din farmor och att Du faktiskt uppfostrade Dina barn så har Du faktiskt gjort mer än de flesta.Åtmistonde oss män.Annat du har gjort är bara en bonus.Så Du förtjänar också en kvalitetstid för Dig själv.Klart att detta med din mamma kommer att ta mycket energi.Men jag tror att man får tillbaka mycket av det man givit också.Tex är Du "förebild "för Dina barn.Och när Du blir gammal så kommer Du nog inte att tillhöra den stora växande skaran som ständigt "självförverkligade sig så mkt de kunde samt konsumerade uppleverser maximalt.Sen blir de gamla och Ensamma.En anlendning för ökande depressioner i tredje ålder är just ensamhet.Och politiker föreslår clowner på ålderdomshem för dom..
"Vad har jag gjort för att leva kvar" sa också min pappa.Gång på gång i 10 år efter att min mamma gick bort.Hon dog bara 68 år gammal,något som inte någon hade räknad med.Hon levde sund medan min pappa rökte 60 cigg om dan.
Han brukade säga:"Varför tar du inte mig?"(avs min mamma),älskar du inte mig?FRUKTANSVÄRT!!!
Efteråt tänker jag att det hade varit bättre om han hade hoppat av balkongen som han ville när min mamma dog och att vi inte hade stoppat honom och hotat med att vi kunde följa hans spår i framtiden(kännslomässig utpressning)Han fick 10 år av stroke,depression(som han inte ville ha något mot ,för att inte "glömma" min mamma och dödslängtan.Lever man riktigt länge är man dessuttom rädd att ens barn ska dö innan dem(vilket hände min 94åriga farmor med två av hennes barn)..
Min sambos mormor å andra sidan var helt frisk,pigg 92årig.Mannen var död sen länge och till slut även hennes nya vän.Hon var en "borgerlig" kvinna av den gamla sorten så hon tog sitt liv på ett lungt sätt.Hon hade ingeting mer att förvänta sig skrev hon.Något som jag har svårt att acceptera..Synen på livet reducerat till en konsumtion av upplevelser.Men vad vet jag?Vem är jag att döma?
Ett gammal grekisk ordspråk lyder:"Avundas ingen innan slutet"
Jag avslutar min babbel med det jag sa tidigare:Du förtjänar många fina år för allt Du givit.Som mamma och dotter..Ha tillförsikt för framtiden..Jag ska hålla tummarna för Dig
Vänliga hälsningar Observer