Det har varit en förfärlig helg och denna dag har varit om möjligt än värre.

Vad gör man när man ställs mellan pest och kolera?

Nåja det viktigaste och svåraste är att det min bror och jag länge misstänkt är konstaterat vår far är senil, eller så är han allvarligt psykiskt sjuk. Jag kommer inte att kunna visa mig för folk på ett tag eftersom han inte hade vett nog att slå på sådana ställen där det inte syns,

Jag vet inte riktigt hur jag skall hantera en våldsam, 78-årig kraftkarl som är min far utan att slå tillbaka.

Sedan är det ju ett faktum att min bror och jag måste se till att få honom att inse att han faktiskt måste ha vår hjälp att sköta sin ekonomi och det rent praktiska, mamma är inte till så stor hjälp hon har Altzheimer i ganska framskridet stadium.

Just nu orkar jag inte ens be till Gud, jag mest grälar med honom!