Vi har inte satts till världen ensamma. På vår färd genom livet har vi sällskap av många andra. Somliga har vi direkt nytta av, andra tycks hindra oss på vår väg- Vi känner dock inte till hela sammanhanget. Vi kan inte själva se alla de sätt på vilka vi får hjälp att ta de rätta stegen, även av dem som tycks stå i vägen för oss.
På samma vis bereder vår närvaro vägen för vänner och främlingar vi möter idag, på arbetet, i skolan eller på vägen... Alla har vi fått i uppgift att hjälpa varandra att nå det slutliga målet.
När vi är otåliga mot varandra. när vi brister i kärlek och förståelse, eller när vi ibland tar avstånd från våra bröder och systrar, beror det på att vi inte förstått vilken oerhört viktig roll vi spelar i varandras liv.
Mitt liv är som en roll i en stor pjäs - jag delar scenen med alla andra jag möter idag. Jag behöver stöd av mina medspelare, Och vi behöver alla bifall.
Jag skall slösa med mitt bifall idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
@ANNELI: Du uttrycker dej som en vägmästare. Denna vägpost är som ett vägmärke för att underlätta kommunikationen med vännerna på vägen & Honom som kallar sig Vägen.
SvaraRaderaTack för din kommentar i min blogg! =)
SvaraRaderaLycka till med dopet och allt =)
Mycket intressant det du skriver här, jag har också tänkt på det många gånger, jag har märkt hur jag har ofta blivit hjälpt av människor jag ogillar eller att när saker och ting inte blev som jag ville det ledde till något bättre senare. Ibland är det svårt att ha tålamod dock, ibland är vissa helt enkelt elaka mot andra och vi måste skydda oss från sådana. Tycker jag just nu i alla fall. Livet kan få en att ändra sig många gånger... =)