Lars Stjernkvist, f d partisekreterare (S), kommunalråd och kyrkopolitiker Norrköping beklagar sig över att han mött inskränkta troende som inte vill att politikerna lägger sig i kyrkans inre angelägenheter.
Jag beskrev ju nyligen i ett inlägg, här på bloggen, mina upplevelser söndagen den 30 av en annan politiker från den rödgröna rörans röstfiske på stadsskogen dag.
Dessutom låter hans uttalande som saxat ur Sverigedemokraternas kyrkopolitiska manifest, undrar om han är medveten om det.
En mening jag jag fann humoristisk om det nu inte var för att han menar den som allvarlig kritik av oss inomkyrkliga grupper är:
""Om kyrkan bara blir en angelägenhet för de kyrkligt mest aktiva, ja, då kommer självklart den Svenska kyrkan att snart vara ett samfund bland alla andra.""
Är vi skilda från staten eller är vi inte?
Att vi är Sveriges största kristna samfund, bör inte ge de poliska partierna rätt att lägga sig i. Bara detta att kalla sig kyrkoPOLITIKER är en förolämpning mot oss som är aktiva kyrkans vardag och i kyrkoråden.
Varför kräver han inte rätt för Svenska politiker att delta i den ortodxa o den romerskt katolska kyrkans svenska ledningar, de är ju de största kristna kyrkorna i världen och bör väl på samma vis och av samma skäl ledas av svenska politiker, för att inte tala om moskéerna.
Det står herr Stjernkvist fritt att vara hur aktiv i kyrkan han önskar, han är hjärtligt välkommen om han lämnar sitt politiska parti utanför dörren, det finns inomkyrkliga grupper av varierande riktningar. Många av oss inom dessa är politiskt aktiva i samhället även i socialdemokraterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar